Spiral stabilisering fördjupning

Spiral stabilisering – fördjupning

Spiral stabilisering (SPS) har utvecklats i Tjeckien under ca 30 år där de studerat samarbetet mellan kroppens muskler i så kallade muskelkedjor. När vi tränar Spiral Stabilisering arbetar vi med hela muskelkedjor och inte enskilda muskler. En enskild muskel (eller muskelgrupp) kan tränas enskilt och då utföra sin uppgift väldigt väl, men för att vara funktionell när vi rör oss måste vi få den att fungera som en länk i sin kedja.

Vertikala muskelkedjor

I vila, sittande och stående, använder vi oss av muskelkedjor som i huvudsak går i vertikal riktning. När dessa muskler är aktiva skapas ett ökat tryck på våra leder och skapar stabilitet. Denna typ av stabilitet kallas vertikal stabilisering.

Spirala muskelkedjor

När vi rör oss upprätt, dvs går och springer med korrekt hållning ska vi i huvudsak använda oss av spirala muskelkedjor. De flesta går från ena axeln/skuldran till andra sidans ben och fot. Vid en korrekt aktivering av dessa kedjor skapas en rotatorisk rörelse av ryggraden kring sin egen lodräta axel. Bröstkorgen roterar åt ena hållet och bäckenet åt det motsatta. Dessa kedjor kommer då att skapa ett ökat buktryck, vilket i sin tur skapar en uppåtgående kraft vilken minskar trycket på lederna när vi är i rörelse. Denna typ av stabilitet kallas spiral stabilisering. De vertikala och spirala muskelkedjorna jobbar tillsammans genom koaktivering (att aktiveras samtidigt) samt reciprok inhibering (antagonisthämning) för postural hållning, gång och koordinerade rörelser och skapar därigenom centrering av våra leder under rörelse för att lederna ska röra sig följsamt med samtidig stabilitet.

Övervikt av vertikal aktivering

Båda systemen är viktiga och ska vara i balans, men i dagens samhälle har de flesta av oss för mycket vertikal stabilisering. Med mycket sittande och arbete i statiska, ofta framåtlutande positioner, skapar vi en ökad aktivitet i de vertikala kedjorna och samtidig hämning av de spirala. Med fritidsaktiviteter som ytterligare aktiverar och tränar de vertikala kedjorna skapas med tiden en förändring av den hållningsmässiga positionen, vilket leder till att vi påtvingas alternativa rörelsemönster. Idag sitter vi ofta större delen av dagen. Detta är något väldigt nytt i vår vardag för våran art homo sapiens som utvecklats under hundratusentals år utan att sitta still och gick och sprang i naturen utan trånga, dämpande och hälupphöjda skor. Vid långvarig belastning av vertikala muskelkedjor kommer dessa att förkortas och överbelastas. Fortgår denna belastning över tid ökar risken för skador.

Löpning och gång med korrekt aktivering

Spiral stabilisering används när man har en upprätt position gentemot gravitationen med en centrerad tyngdpunkt, minst en fot i marken och utför en rotatorisk rörelse mellan över- och underkropp. Uppfylls inte dessa delar kommer du istället stabilisera dig via vertikala muskelkedjor. Använder du dig av vertikal stabilisering när du går eller springer kommer detta slita väldigt mycket på dina leder. Många former av träning och även rehabilitering förvärrar problemen istället för att förbättra. Exempel på symptom och diagnoser som ofta kan härledas till bristande aktivering av de spirala kejorna är t ex ryggvärk, ryggskott, ischias, diskbråck, spinal stenos, idiopatisk skolios, hoppar-/löparknän, plantar fasciit , “hälsporre”, hallux valgus, plattfothet, spänningshuvudvärk, axel ”impingement”, tennis- och golfarmbåge.

Gång med vertikal aktivering

Idrotters påverkan på spirala kedjor

Motion och idrott som med god teknik och med minimalistiska  skor eller barfota ger mycket träning av spirala kedjorna är bland annat gång, löpning, stavgång och längdskidåkning. Andra idrotter som med en stor del spiral stabilisering är exempelvis långdistanslöpning, fotboll, spjutkastning, tennis och karate. 10-15 min SPS-övningar bör göras som uppvärmning och aktivering av kedjorna innan motionen/träningen.

Idrotter som inte ger spiral stabilisering och ökar vertikala belastningen är till exempel ishockey, innebandy, golf, aerobics, simning, gymnastik, taekwondo och utförsåkning. Dessa bör undvikas vid rehabilitering och vid utövande balanseras med 10-15 min SPS-övningar som uppvärmnin och aktivering av kedjorna före passet och minst 30 min SPS efter.

Det är mycket viktigt att övningarna utförs korrekt för att uppnå aktivering av de spirala och inhibering av de vertikala kedjorna. Rekommendationen för friskvård är att träna SPS minst 10 min varje dag och precis före en vertikaldominerad aktivitet samt ett längre pass med instruktör minst en gång i månaden för att finslipa tekniken. Vid rehab tränas ofta flera korta pass per dag och tekniken kontrolleras och övningarna anpassas hos en instruktör eller terapeut efter behov, normalt en gång i veckan.

Du hittar mer information på http://spiralstabilisering.se/, där kan du också söka fler instruktörer och terapeuter.

Se sidan Evenemang för kommande kurser och föreläsningar eller kontakta mig

Instruktionsvideos för klienter hittar på här